Nyheter

Råd inför valborg från räddningscheferna i Dalarna

Valborg närmar sig med majbrasor, fyrverkerier och trevliga möten mellan människor. I år kan vi dock behöva fira en annorlunda valborg, för att ta hänsyn till att länets kommuner, Regionen Dalarna och andra samhällsaktörer är ansträngda på grund av pågående Corona-pandemi.

Eldning och fyrverkerier i samband med valborgsfirande innebär att risken för brand ökar. Redan nu är det torrt i skog och mark och i kombination med att många samhällsaktörer redan är ansträngda vill vi inte utsätta samhället för ytterligare påfrestningar. Räddningscheferna uppmanar därför till särskild försiktighet vid eldning och användning av fyrverkerier. Tänk på att vara extra försiktig och välj plats så att risk för brand minimeras samt se till att släckutrustning finns tillgänglig. Du som eldar har alltid ett personligt ansvar för att eldning genomförs på ett säkert sätt.

Allmänna sammankomster och offentliga tillställningar har dessutom begränsats av regeringen sedan tidigare till ett antal av maximalt 50 personer. Genom ett alternativt firande med mindre arrangemang kan vi tillsammans bidra till minskad smittspridning.

Räddningscheferna i Dalarna

Välkomna till vår nya hemsida! Här kommer ni kunna ta del av information som endast är tillgänglig för oss som är anställda på Södra Dalarnas Räddningstjänstförbund.

Gräsbränder kan sprida sig mycket snabbt och vara svåra att släcka. Under våren ökar brandrisken i gammalt torrt fjolårsgräs. Risken för gräsbrand är särskilt stor på eftermiddagen när gräset har torkat. När det blåser kan elden spridas snabbt. Hastiga väderomslag kan göra att risken för gräsbrand snabbt kan ändras och lokala variationer i brandrisk kan vara stora.

Skogsbränder

Skogsbränder kan uppstå på grund av eldning, skogsavverkning, gnistor från tåg eller blixtnedslag. Vid långvarig torka, då även djupare markskikt är uttorkade, kan en antändning leda till att en svår brand utvecklas. Även om brandriskprognosen visar ett lågt värde kan det vara olämpligt att elda om det har varit torrt i markerna länge. Det kan vara mycket farligt att gå ut i skogen efter en skogsbrand. Kontakta räddningstjänsten i din kommun om du är osäker på vad som gäller. SMHI uppdaterar kontinuerligt sin brandriskkarta ( Länk till brandriskkarta – http://www.smhi.se/vadret/vadret-i-sverige/brandriskkartor-5-dygn) under våren och sommaren. Du kan även kolla brandriskprognoser för Dalarnas län på http://kriswebb.dalarna.se/Sv/brandriskprognoser/Pages/default.aspx. För Fagersta gäller SV på kartan.

Vinter

  • Underkylt regn kan skapa mycket svår halka, ofta kallad blixthalka. Regnet fryser till is direkt när det träffar den kalla vägbanan.
    Om du är ute och kör kan underkylt regn se ut som vanligt regn när det träffar den varma vindrutan. Var uppmärksam, är det minusgrader så är det inte vanligt regn!
  • Snöspår: Vid snöfall är det vanligt att det bildas spår med barmark i körbanan. Det kan kännas säkert att köra fort eftersom det är relativt bra väggrepp på barmarken, men var försiktig. Råkar du av misstag köra lite åt sidan, ut i snön, blir väggreppet betydligt sämre.
  • Snösträng: I samband med plogning bildas det ofta en snösträng i mitten av vägen. Måste du passera strängen, se till att du har tillräckligt låg fart eftersom risken för sladd är hög.
  • Polerad snö: Är vägbanan snöbelagd ökar halkrisken på platser där många fordon stannar och startar, till exempel i en korsning. Snön poleras av däcken och det kan bli mycket halt.

Vår/Höst

Temperatursvängningar: Under våren kan det plötsligt förekomma temperatursvängningar. På dagen värms marken upp och vatten rinner ut över vägen som sedan fryser till is på natten.

  • Frosthalka: Under hösten kan den första frosthalkan komma överraskande. Var beredd på frosthalka när temperaturen sjunker!
  • Fläckvis halka: Fläckvis halka uppstår när temperaturen är runt noll grader. Vägbanan kan vara torr på öppna platser där solen värmer upp vägbanan. I svackor och i skuggiga vägpartier kan det uppstå fläckvis halka.
  • Broar och viadukter: Vid broar och viadukter är risken för halka större. Kall luft kyler ner vägbanan både ovan- och underifrån. Vid broar som går över vattendrag är luften fuktig, vilket ökar risken för halka.

Håller isen?

Isen bör vara minst 10 centimeter tjock för att man ska ge sig ut på den. Tunnare is kan hålla, men risken är då stor för att isen har svagheter som är svåra att upptäcka. Dessutom är det svårt att ta sig upp om du går igenom långt ut på tunn is.

Men även tjocka isar kan ha svaga områden. Isen är sällan lika stark överallt. Inga naturisar är helt säkra. På många vatten sker isläggningen i etapper under en längre tid. Senare lagd is är ofta svag. Misstänker du en svaghet, så pröva isen med en ispik.

Det är viktigt att känna till isens vanliga svaga områden. Men svagheter kan ibland vara svåra att se och uppträda oväntat. Du måste vara förberedd på risken att isen plötsligt brister. Då gäller det att ha sällskap, bra utrustning och veta hur du ska göra.

Förberedelser

Viktig utrustning vid vistelse på naturis:

  • Isdubbar som sitter högt runt halsen
  • Flythjälp: flytväst, flytoverall eller en ryggsäck med ombyte i tät påse
  • Räddningslina som du kan hjälpa till att dra upp personer i vaken med
  • Ispik för att pröva isens bärighet
  • Mobiltelefon i vattentätt fodral för att larma 112 om olyckan är framme

Tänk på:

  • Ha alltid sällskap på isen. Barn ska alltid ha sällskap av en vuxen.
  • Håll avstånd till den som färdas först. Det minskar risken för att alla samtidigt går igenom isen.
  • Hög fart ökar risken att komma långt ut på svag is. Ta det lugnt.

Hur bedömer man isen?

Var misstänksam mot alla förändringar i isens yta och utseenden. Ser du en misstänkt förändring i isen, använd då ispiken för att kontrollera isens tjocklek och bärighet. Kan du slå två hårda slag med piken på samma ställe utan att det går hål, är isen stark. Slår du igenom isen på ett slag, är isen tveksam. Tränger det upp vatten på isen där du slagit hål är det en tydlig varningssignal att isen är svag.

Var extra försiktig vid vanliga svaga ställen: t.ex. i sund, under broar, nära tillflöden och vid råkar. Håll låg fart och pröva isen regelbundet med ispiken.

Var uppmärksam på skiftningar i isens utseende. Mörkare fläckar är ofta ett tecken på svagare is. Men även mycket ljusa områden kan vara svag is. Var misstänksam mot alla förändringar i isen. Ligger det snö på isen, så var försiktig under tjockare drivor där den kan vara försvagad.

Fart

Hög fart ökar riskerna. Det blir svårare att hinna upptäcka svagheter och man riskerar att komma långt ut på svag is innan den brister. Hög fart gör även att isen lättare brister. Det är också större risk att man skadar sig om man går igenom isen, om farten är hög. Med en bruten arm eller en axel ur led är det svårt att ta sig upp själv. Hög fart ökar också risken för skador om man ramlar.

Mer om säkerhet

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har på sidan Din säkerhet listat mycket fakta, tips och filmer om is. Kolla in sidan här